Den dagen, när allting började om på nytt, när tårarna återigen steg i mina ögon,

såg du mig då?

Den tiden, av lycka och av glädje, när framtidstron spirade och gräset började bli grönt,

kunde du se mig i ögonen då?

Det ögonblick, när murarna rämnade, och sanningen uppenbarades,

fanns du för mig då?

Den kvällen, när koltrastarna sjöng i lönnarna, och solen vandrade sin väg ner för himlavalvet,

älskade du mig då?

Den milliesekund, när meningen med mitt svek framstod i sitt verkliga jag, och mina tårar var falska,

var det då din tillit föll?